Värmepumpexperten

En värmepump utnyttjar lagrad energi från omgivningen på ett effektivt sätt. För att utnyttja den lagrade energin används el, men mängden el som används är bara en bråkdel av den värmeenergi som skapas. Därför är värmepumpen mycket mer effektiv än direktverkade el för uppvärmning. Vilken typ av värmepump som passar ditt hem beror på flera olika förutsättningar men vi kommer att gå igenom detta och gå in på djupet på de olika typerna av värmepumpar här. 

Hur fungerar värmepumpar?

Att man kan få ut mer energi än man stoppar in i något kan uppfattas som magi; och när det gäller värmepumpar så känns det nästan så. Allt innehåller värmeenergi på något sätt och en värmepump kan utnyttja denna lagrade energi och förfina och förflytta den in till ditt hem. I värmepumpen finns en kompressor som används för att öka trycket; när trycket ökar så ökar också temperaturen och tvärt om. Kompressorn och köldmediumet är nyckelkomponenter i hur en värmepump fungerar och det är flera fysikaliska lagar som sätts i spel. 

Utan att gå in på för mycket detaljer kan man säga att köldmediet hämtar lagrad energi utifrån och överför den till ditt hem, ett kylskåp fungerar på motsatt sätt genom att ta bort värmen inifrån och överföra den utanför. Varifrån energin hämtas beror på vilken typ av värmepump som används, det kan till exempel vara från luften, ur ett berg, ur jorden eller från en sjö. 

Hur effektiva är värmepumpar?

Vi har tidigare sagt att man får ut mer värmeenergi än den el man stoppar in. Hur stor denna fördelning är varierar beroende på vilken typ av värmekälla som används, hur effektiv värmepumpen är och även vilken temperatur det är utomhus. 

Ett normalt värde är att man får ut ungefär 4 gånger mer energi än det man stoppar in. Använd 1 kWh energi och få ut 4 kWh värmeenergi. Denna kvot kallas för COP och står för Coefficient of Performance, på svenska verkningsgrad eller värmefaktor. 

För att krångla till det lite så varierar COP-värdet beroende på flera faktorer, däribland förändringar i luftfuktigheten och utomhustemperaturen. COP-värdet är ofta lägre på vintern (när uppvärmningen faktiskt behövs som mest). Det finns ett värde som förkortas SCOP som tar hänsyn till förändringarna under årets säsonger (står för Seasonal Coefficient of Performance), årsvärmefaktor. 

Desto högre COP och framförallt SCOP-värde är bättre för din energibesparing, men samtidigt brukar värmepumparna vara dyrare i inköp. 

Här utnyttjar man värmeenergin utomhus på 8 kW, tillsätter 3 kW el med värmepumpen och får ut värme på totalt 13 kW. COP-värdet blir på detta 13 / 3 = 4,33.

Sparar jag pengar på en värmepump?

Svaret är nästan alltid ja, men det finns flera faktorer som påverkar hur mycket du sparar och som även avgör vilken typ av värmepump du bör satsa på:  

  • Vilken värmekälla du jämför med / vilken värmekälla du har idag
  • Vad du betalar för el-energin
  • Hur effektiv din värmepump är (och typ)
  • Vilket värmesystem du har idag
  • Vart i landet du bor och vilka möjligheter du har att utnyttja lagrad energi i din närhet

En värmepump kan vara relativt billig (luft-luft) till en ganska stor och dyr investering (bergvärme/jordvärme-pump). Livslängden och denna kostnad inklusive installation är något som bör tas i beaktning när du gör en kalkyl. 

Vilken värmepump ska jag köpa/ vilken passar mig?

Din största energikostnad är antagligen uppvärmning av din bostad och vattenuppvärmning. Genom att sänka dessa kostnader med en värmepump kan du ofta göra stora besparingar.

Men vilken passar just din bostad? 

Bergvärmepump / ytjordvärmepump – effektivt men dyrast

Bergvärme och jordvärmepumpar är två snarlika och väldigt effektiva sätt att värma upp din bostad. För att distributionen av värmen i ditt hus ska vara effektiv krävs det att du har ett vattenburet system med antingen element eller golvvärme. Har du inte detta idag är det något som du får räkna med i investeringskalkylen. 

Kostnaden för en installation av bergvärme eller jordvärme är relativt hög – men tack vare de goda besparingsmöjligheterna finns det goda chanser att din investering betalar sig inom bara 5-10 år. 

Läs mer om bergvärmepumpar och jordvärmepumpar här

Luftvärmepump – lägre investeringskostnad

En luftvärmepump är den billigaste formen av luftvärmepump att installera. De finns i olika prisklasser och kräver inget större ingrepp på din tomt. Det finns flera varianter och här kommer de viktigaste skillnaderna mellan luftvärmepumparna:

Luft-luftvärmepump

Detta är ett bra alternativ för dig som inte har ett vattenburet system – eller för dig som vill komplettera ett redan befintligt värmesystem. En luft-luftvärmepump producerar bara värme och består av en utedel och en innedel. Utedelen hämtar energi från luften utomhus och innedelen blåser in varmluft. Hur effektiv en luft-luftvärmepump är för dig beror på storleken på din bostad samt hur din planlösning ser ut. Då inloppet av värme är från en specifik källa så är det mest effektivt i en öppen planlösning eller en mindre bostad; till exempel ett fritidshus eller garage. En luft-luftvärmepump kan med en liten investering snabbt sänka dina kostnader om du i dagsläget har direktverkande el. 

Läs mer om luft-luftvärmepumpar här

Luft-vattenvärmepump

Denna värmepump använder sig också av energin i utomhusluften men skickar sedan energin till ditt vattenburna värmesystem. Det krävs såklart att du redan har ett vattenburet system i ditt hem. En luft-vattenvärmepump är ofta en större utomhuspjäs än en luft-luftvärmepump men den kräver inte några ingrepp som ett bergvärme- eller jordvärmesystem gör. En luft-vattenvärmepump kan också värma upp varmvatten. 

Läs mer om luft-vattenvärmepumpar här

Frånluftsvärmepump

En frånluftsvärmepump används för att utnyttja energin i inomhusluften. Istället för att vädra ut den varma luften så används den här för att åter förse ditt hem med värme. Varför vädrar man ut varm luft kanske du undrar? För att det ska vara ett behagligt klimat inomhus och för att din bostad ska må bra så behöver all inomhusluft bytas ut ungefär varannan timme. 

Denna typ av värmepump är effektiva på relativt nya hus; 80-talet och framåt som har mekanisk ventilation och som är relativt täta.